Criticalmalfunction

Okej det var väl lite överdrivet kanske men när min dator kraschade för två veckor sedan, hårddisken hade skrivit sönder sig själv vilket försatt mig i ett tillstånd av gradvis växande panik, så var det som om jag blev av med en viktigt del i mitt liv, den del som liksom bara får saker att fungera på det sätt som jag vant mig vid.
Nåja, jag fick en ny hårddisk på garantin tack och lov men jag har varit utan dator i två veckor och det känns helt konstigt. Jag insåg hur mycket jag använder datorn.
Det var lite läsigt faktiskt, men nu är den tillbaka. Det första jag gjorde vara att googla på Kjell Eriksson för att mina föräldrar satt och gnabbades om vilken bok det vara mamma läste. Sen så kollade jag mailen och det var 80 olästa meddelanden. Hur lyckas man kan man ju undra, ja om man är aktiv i uh så får man mycket mail helt enkelt. Fast hälfen slängde jag utan att läsa dem, varför ska jag läsa samma mail tre gånger för bara för att de skickats tre gånger när jag kan läsa den sist inkomna?

När jag skrivit färdig min tenta och lämnat tentasalen (där jag tyvärr glömde mig vita kofta med svarta broderier, jag undrar om det finns en hittgodsavdelning på ekonimicum? det vore trevligt om jag kunde få tillbaka min stackars gammla kofta) så gav jag mig ut på stan. Klockan var stax efter halv elva och jag hade ett enormt behov av att piffa upp mig och skämma bort mig lite. Så jag styrde stegen mot ett av de Wayne's Coffee som finns här i stan för att intaga en krämig men ack så fet latte och en fuccaia. Med mitt ex av D. Couplands jPod i handen så skred jag till verket med att få mig själv att tänka på något så långt ifrån studierna som möjligt.
Efter denna litterära exercis med fika till så gav jag mig sedan frysande ut på stan för att traska runt en stund och kanske shoppa lite. Jag hamnade på Make Up Store, där jag frågade expediten först om en guldglittrande ögonskugga som jag vet att min mamma vill ha (men som de tyvärr inte hade kvar) och sedan efter tips om en bra ögonskugga till mig själv. En stund senare gick jag därifrån ca 130 kr fattigare men mycket, så otroligt mycket gladare och optimistiskare. Dessutom hade jag fått en snabb retusch av min näst in till obefintliga sminkning.
Kanske har jag sagt det förut men man ska inte underskatta de små njutningsmedel som finns här i livet.

Sen när infaller sista anmälningsdag till något över huvud taget på en söndag? Är det något som är unikt för uh? Visst finns det yrken där man jobbar på helgdagar och söndagar men jag har svårt att tänka mig att UH-kansli har öppet på en söndag? Och om de inte har det, varför ska då promt ha sista anmälningsdagen på en söndag? Varför inte på måndagen efter, det är ju då de kommer att sitta med ansökningarna i alla fall.
Jag begriper det inte. Men jag är alltför upptagen av mina egna angelägenheter i alla fall så jag tänker inte bry mig. Har ingen orska att skicka någon ansökan heller.

Ja, så känns det när jag läser jPod, jag känner mig som om jag borde varit Bree men jag är inte bra på matte och har sällan haft tid för datorer - i alla fall inte väl nog att jobba med programmering (visserligen har jag licens för att vara DBA för Oracel-system men det var ju år och dar sen och jag har inte sett ett sånt system sen jag flyttade hemifrån).
Ibland känns det som om vissa stycken är tagna direkt ur min dagbok från gymnasiet - fast Ethan har kolleger som är smartare, äldre och med bättre humor än min klasskamrater var på den tiden och mina föräldrar har aldrig odlat ”gräs” i källaren - men känslan är den samma, galenskapen och känslan av att trots att man inte hade många problem själv (i alla fall inte mer än den genomsnittlige tonåringen) så hamnade man alltid mitt i alla andras dramer och försökte lösa alla andras problem.
Jag kan inte låta bli att känna igen mig i alla galna ursäkter för att inte jobba som att ordna tävlingar för att hitta den ”felande” decimalen bland det första 100 000 i pi(!!!) eller skriva kärleksbrev Ronald MacDonald(!!??) eller beskriva sig själv som en auktion på Ebay! Det tror jag faktiskt jag ska testa någon gång (Ebay-grejen alltså) - vi brukade roa oss med att skriva fejkade kontakt-annonser där vi beskrev oss själva eller varandra. Har Du aldrig gjort det så tycker jag du ska testa, det är kul!

Jag och mamma har kokat knäck nu här på kvällen och det tog nästan en timme och när det var klart så var det så gott att till och med katten åt av det - och hon är den ändå mest kräsna och bortskämda i den här familjen (om man inte räkna Micke ^^;) - nej, jag lovar jag gav henne lite på en sked men jag har ingen bild på det för jag höll i skeden och skrattade så jag trodde jag skulle trilla om kull. Jag har alltid sagt att det går att lära den katten äta vad som helst om man bara är envis men den här gången behövde hon inte trugas.

Sen satt jag och pappa och pratade foto, jag lånde hans kulledsstativ för att ta bilderna och sen installerader vi Photoshop Elements 7.0 på min dator... ska bli kul att testa den vertionen men jag beholler nog 4.0 en stund till om jag skulle få problem med den nya vertionen.

Ja, nu singlar det pudersnö utanför på gatan och jag sitter i mina föräldrars kök och hör dem kärleksfullt träta om ättikslagens temperatur när de lägger in sill och strömming och vem som ska göra vad. Jag nu när jag sitter här i mitt barndoms hem så känner jag att snart är det jul. Och imorgon ska jag sätt mig med mina föreläsningsanteckningar och renskriva dem. Jag undrar om kommer ligger kvar till imorgon, jag hoppas på det.

I fredags så köpte jag ett gäng pocketböcker till mig själv och efter som jag inte kan låta bli att fota saker jag har här hemma så blev även de med på blid... så här är de:


Kan du inte inte läsa titlarna? Oroa dig inte, de kommer här:
Amberville
Den döende dandyn
J-pod
Tillsammans är man mindre ensam
Jag hoppas jag får tid att läsa lite annat än bara kursböckerna i jul.

Japp, äntligen har jag fått min nya hörapparat. Men det kommer ta ett tag att vänja sig vida att ha två stycken igen efter ett helt år med bara en enda. Men det är så skönt att jag har fått den nu så jag hinner vänja mig vid den ett tag innan det är dags för föreläsningar och seminarier.
Annars har jag inte gjort så mycket idag, bara gått på stan och handlat julklappar och köpt lite pocketböcker till mig själv. Det kändes som om jag behöver en injektion av nya böcker i bokhyllan så man inte bara läser om samma gammal böcker gång på gång, hur bra de än är kan det bli lite tjatig.
My förslog att jag skulle köpa en marimekko-nappflaska till Micke och Sanna så de har en snygg nappflaska till babyn. Det var en bra ide och de är egentligen inte så dyra... men jag vet inte. Jag har inte bestämt mig än.

Vill någon hjälpa mig bestämma mig? Skriv en kommentar och ge mig råd...

Jag har inte gjort mycket vettigt idag (om något alls!)
Men jag hittat en sida med skrämmande små gosedjur som ser ut som olika typer av sjukdomsbakterier och liknande. Ursöta och gulliga men lite läskiga fatiskt... men en ganska cool grej att ge till någon som är intresserad av medicin och sånt eller bara har en skön humor. Man kanske ska ge bort en söt lite virus-kramis till jul?
Sen såg en annan kuslig, rolig och söt liten hat (eller ganska stor faktiskt.) den ser ut som en vit nallebjörn som tuggar på ens huvud - kanske en förorättad isbjörn som vill ta hämnd för att polarisarna smälter? eller kanske bara din gammal teddybjörn som vill hämnas på att du slängt bort honom?? - hur som helst, ett tydligt nalle tema just nu.. har snöat in lite på nallar och gosedjur... Hatten eller snarare mössan är i alla fall härligt udda och fräck!

Igår var det Luccegasque. Det var väldigt trevligt och kul.
Jag hade varit hos frissan och färgat och klippt håret, gick där i från med ett underbart kort mörkrött burr av lockar. Jag kännde mig som mer som mig själv än på länge. Sen satte jag en svart fjärilsformat spänne i håret, tog på mig min vita klänning och den svarta korta kavajen över. Så var man kläd för gasque, med lite bling och lite smink och ett exta par skor.
Vi åt julbord så det blev fyra omgångar: kallskuret fisk (sill, lax, rökt fisk, ål mm.), kallskuret kött (rostbiff, pate, leverpastej, julskinka mm.), varma rätter (fläskkorv, köttbullar, prinskorv, jansson och lutfisk mm.) och efterrättsbord (kola, knäck och annat julgodis.) Och sen självklart kaffe med avec.
Till maten drak vi julöl - och det var självklart jättegod öl! Vad är annars grejen med att vara stans bästa ölpub om inte man lever upp till det också på middagarna? - och nationens egen kryddadesnaps, de hade ett otal roliga sorter bl.a.  med psylalis (eller hur det nu stavas, kan varken stava till det eller uttala det men den där oranga lilla saken i alla fall.) Albin tog en sån snaps och sen fick jag smaka av honom och han smakade av min, psylalissnapsen var väldigt fruktig och väldigt krämig, tror nästan den skulle gjort sig bättre till godiset än kallskuret. Jag testade en snaps med ingefära och en massa andra julkryddor, den var det reält med drag i.
All denna mat och dryck - och självklart hela procceduren som till kommer när det är luccegasque med avtack, tacktal och installation av ämbetensmän (och dito kvinnor) och alla skålar - gjorde att sittningen tog sin lilla tid. Vi var färdiga vid 12 elle strax därefter. Den avgående 1:e kurator lovade i början av sittningen att han eftermidnatt ute på gården skulle bränna den julbock nationen fått av ÖG's nation vid tidigare års luccegasque. (Om han gjorde det vet jag inte... när jag väl kom upp från bordet var jag lite för trött för att orka ha koll på det.)
Det var som sagt en trevlig kväll, trots att jag hade ett lite missöde med min vita klänning, en kopp glögg och en arbåge som fick sig en knock. Men som tur var så var det nog ingen som brydde sig eller ens såg det, det var inte direkt ljust inne i salen. Men varmt och kvavt var det. Tyvärr var jag så trött när sittningen var färdig att jag knappt orkade dansa något och drog mig hemmåt strax efter ett.
Jag ser framemot närsta gasque och då ska jag inte ha en vit klänning i alla fall, det är ett som är säkert.

---

Tyvärr har jag inga bilder att visa efter som jag inte hade plats för min kamera i väskan, men det ska jag väga upp för nästa gång.

Ja, det undrade min kursare undrade faktiskt det på föreläsningen idag. Svaret var självklart: för att jag kände för det!
Men jag är glad att han frågade, för det han menade (men inte sa som alltid med killar, eller i alla fall för det mesta) är: "jag ser att du är snygg idag, snyggare än annars" - annars skulle han inte kommenterat. Och att han frågar är bästa bekräftelsen på att man blivit sedd. Och med pärlhalsband och hatt vill jag bli sedd.

Ibland är fåfänga något bra, jag hyllar den. Här är varför: fåfängan bejakar individen och bejakar livet! För mig har den dels varit ett tecken på att jag mår bra, att jag orkar, att jag vill orka. Dels är den ett medel. Jag bryr mig inte om att man kan se mig som ytlig, hur ska man kunna ha djup om man inte ens får ha en yta? Dessutom är det som sagt ett medel, ett trick om man så vill.
Idag blev jag så arg, så vansinnigt arg att jag bara grät och tyckte hela dan var förstörd men så tänkte jag på var Mysan sagt till mig: Att jag behövde mer Bling i mitt liv!
Så för att trösta mig klickade jag mig in på Lilla Bukowski's hemsida och satt och tittade på underbara vintage kläder från 20-talet. Som jag älskar 20-tals kläder, ack så vackert... Sen satte jag mig och tittade på olika smycken och började fundera på vilka kläder jag vill ha imorgon. Jag satt länge och funderade över kläder, smycken, matchade och mixande och var på gott humör. Så underskatta aldrig en klänning, ett par skor eller ett smycke... De kan göra dig lyckligare än du tror! Att få känna sig vacker och värdig av vackra saker är livsbejakelse!

Jag och Mysan åt lunch ihop igår och pratade om kläder, smycken, Konstfack och Bukowskis. Och vi började prata om våra bekanta som är riktigta auktionsfantaster. En av dem hade tydligen sagt att alla kvinnor han träffade bara ville göra karriär och inte skaffa barn. Vilken planet bor han på undrade vi samfällt och sen självklart frågan: Kan man få flytta dit?


COLLIER, odlade bronsfärgade South sea pärlor, 11,3-13,4 mm, lås 14k med briljanter. Längd 44 cm. Utropspris 20 000 - 25 000, Bukowskis Internationella höstauktion

---

Den som endå kunde bjuda på en sån.. nåja, man kan ju alltid drömma.

Mamma har tjatat om en önske lista men det är ju så svårt, mycket av det man helst av allt vill ha är saker man man köpa i en affär. Och när man väl ser något så är det sällan man tänker: det där ska jag önska mig. Helst av allt vill jag önska mig mer tid, mer tid att läsa, mer tid att umgås med vänner, mer tid att gå och bara fönstershoppa... helt enkelt bara mer tid att leva! Men sånt är svårt. En annan sak är en garderob så att jag kan gå på vilken gasque jag vill och inte behöver tacka nej för jag inte har någon högtidsdräkt/balklänning... Men jag ska gör att försök.

Här kommer i alla fall ett försök till en önske lista:

1. Telefonbok, Ordning&Reda, format A6, svart eller vit pärm
2. Halsband: Hearts Galore, Laninja.se (bilden)






To die for! Jag älskar den... den vill jag ha i julklapp snälla...

---

Jag kanske utökar lista under veckan, om jag får tid att fundera lite...

Igår var det andra advent. Och jag och mamma bakade, pepparkakor och saffranslängder. Sen hängde vi upp en adventsstjärna i mitt föster. Visst är den fin? Nu känns det som det börjar bli julstämning.

Nu äntligen lackar det mot jul... Idag är första advent och imorgon första december... Härlig!
Jag har bara gått runt och längtar i två tre veckor på att det ska bli december, men tyvärr så smälter all snö när det äntligen kommer. Dåligt timing! Vad är poängen med att det snöar i november om det inte får ligga kvar? Nåja, hoppas på mer snö och kallare väder.
Nästa helg ska jag hem och då ska mamma och jag baka: pepparkakor, lussekatter och allt sånt som gör ett riktigt julbak. Ska bli underbart. Och så ska jag hämta min klänning till gasquen.
Jag borde gå och klippa håret innan också, det ser helt enkelt hemskt ut.

Ja, sen borde man ju börja fundera på julklappar, det är alltid lika svårt i vår familj, det är inte många som ska ha men det går inte att hitta bra grejer helt enkelt... Mamma vill inget ha säger hon, men hon vill visst ha julklappar men hon har exlusiv smak och jag har ont om pengar. Pappa är lika tystlåten som alltid, han är värre än mamma(!)
Sen har vi Micke och Sanna... vad ger man en bror som man knappt talar med och hans snälla söta fästmö? Nej, jag kammar helt noll... något med mat kanske... det finns trevliga delikatesbutiker i stan, jag får nog gå och titta i några.
Mat är det som verkligen håller oss samman i den här familjen, vi pratar alltid om mat! Ja, mat är våran kultur, ateisternas religion så att säga.

Jag shoppade lite här i veckan. Oj, oj så kul det var men det är inte så konstigt att jag känner mig ganska pank nu ^^;
Självklart kunde jag inte låta bli att fota dem... och påsen från ORDNING&REDA var ju så snygg tillsammans med skorna!


Snygga va? Jag behövde verkligen en ny almanacka

Efter som några vänner undrade över mina nya snygga skor så här är lite bilder på dem.


Haha, de bara vill upp ur asken och ut och dansa!