I en buske i sörmlandsskogen

Jo, det är faktiskt sant, eller i alla fall  nästan. För jag har spenderat de senaste veckorna ut i familjens sommarstuga, där jag mest sitter på verandan och lyssnar på fågelkvitter.
Låter det som en sommar idyll? Jo, det är det faktiskt. Men vi har inget indraget vatten och man kan inte duscha där ute. Men det är skönt att varken ha telefon, internet eller täckning på mobilen om man vill komma undan.
Men ibland måste man lämna sin underbara veranda för att världen kallar och inte ens jag är förskonad.
Men innan veckan är slut (dvs. nästa vecka) så ska jag vara tillbaka ute på min veranda.

Helt plötsligt snubblar man över något som är sant!

Japp... Jag snubblade över låt för en liten stund sen. Nu är det min favorit.
Den är sååå sann. Som Doktor Glas, lika sant för mitt livs som s. 80-81.
Den heter "High School Never Ends" och det är ju så det är!!!
Det är precis så jag känner... Att jag inte kan komma undan gymnasiet. Men så är det ju för oss som läste på RGH i Örebro, vi kommer aldrig därifrån, vi är fast.
Och vi är i princip samma människor som då med samma brister och kvalitéer. Vi kanske flyttat bort och gör andra saker nu men vi umgås i samma kretsar. Bara äldre och vissa är visare nu.
Vi var nog alla socialt trasiga, på ett sätt eller ett annat. Jag vet vilket sätt jag var och fortfarande är trasig på men kan leva med det. Har alltid gjort och kommer väl få göra.

RSS 2.0