Criticalmalfunction

The blue butterfly always gets asked the question 'Why are you always so sad?' Little do his friends know, that by asking that question they only make him feel worse. Because he's just being moody and just wants to be left alone and he doesn't need someone to point out the obvious, which he has no power to change.

I don't want to start any blasphemous rumors
But I think that God's got a sick sense of humor.
And when I die I expect to find him laughing...

http://www.youtube.com/watch?v=xT4Kw3A0pHI

Jag bara älskar den här låten! Lyssna och fundera så ser du nog att det måste vara så. Videon är lika svart som humorn i den här låten. Och oavsett om Gud har sjuk humor eller inte så har i alla fall jag svart humor.

Det finns något fundamentalt tillfredsställande med att vara den man ringer till. Den vännen som man allltid kan ringa till oavsett hur man mår, om man har någont viktigt att säga eller inte. Att få vara den som finns där. Ibland vill man bara att någon förstår och lyssnar.
Och som min bästa vän sa för en stud sen: Vem behöver en partner när man har en vän som man kan ringa när som helst och som alltid förstår och har samma skruvade svarta galghumor som en själv.
Dessutom är det ganska kul att jag har vänner som kan på fullaste allvar kan säga att förälskelser bara är kemiska reaktioner i hjärna och likställer förälskelse med OCD*.
Som sagt ibland behöver man bara prata med någon som skrattar åt samma saker och inser hur lustig världen egentligen är när man tänker efter. Dessutom behöver man beklaga sig lite bland.



*note: OCD = Obsessive Complusive Disorder, eller tvångsyndrom på ren svenska. Det finns faktiskt studier som vissar att OCD och förälskelse orsakar samma/liknade reaktionsmönster i hjärna, så egentilgen skulle man kunna påstå att förälskelser bara är en form av OCD. Men den typen av påståenden överlåter jag till de mer insatta i ämnet.

Har följt OS simmnigen med spänning. Och vad ska man säga om Michael Phelps???
Jag menar killen är 23 och har 14 OS guld var av 8 tagna nu i Peking och han deltog bara i 8 grenar, och 7 världsrekord!!!!!!!!!
Jag är imponerad, plus att killen är så grymt ödmjuk och har en riktigt skön inställning och han trännar hårdast av alla simmare i världen just nu. Han är en förebild.
Ser fram emot att får fortsätta följa han karriär (om den nu kan bli bättre???) i fortsättning. Killen har ju jobbat mot det här sen han var 11 år så han förtjänar det här.

Ja, har det blivit projektstopp eller vaddå? Jo, grund färgen tog evigheter att torka, och nu är takfärgen på och ska torka nu. Efter som det har varit ganska dåligt väder så har vi inte kunnat vädra ur ordenligt så det går väldigt segt nu. Så vi får se hur långt vi kommer... Men det är ju som sagt ingen stress.
Vad gör jag under tiden? Inte så jätte mycket egentligen. Men jag har skickat iväg tredje delen av min novellserie till rabalder (en hel vecka innan deadline - för första gången nånsin!) . Dessutom planerar jag att lägga upp lite extra material från serien här på bloggen, persongalleri och what not. Ja, så det kommer... Jag kanske till och med lägger upp publicerade delar, vem vet...

Tisdag den 29 juli

Idag åkte vi hem efter frukost för att tvätta lite kläder och hämta bl.a. spackel och grundfärg. Då passade jag på att lägga upp första delen av projektdagboken. Jag hoppas den var uppskattad. ^^;

När vi kom tillbaka ut på landet var det dags för lunch och sen dröjde det inte länge innan min bror Mickael och hans fästmö Sanna kom på besök. Det tog nästan hela eftermiddagen.

När Sanna fick syn på den pool som Mamma hade köpt tidigare idag ville hon också ha en, så när de ringde på kvällen sen hade de också en pool att bada i. Men eftersom vi har egen brunn så det tar lång tid att fylla poolen, Pappa säger att när man borrade efter vatten här vara farfar för snål så brunnen är inte så djup som man skulle behöva. Dessutom står poolen snett så det går inte att fylla upp den helt. Marken är inte plan här ute, men vad kan man vänta sig det är ju trots allt bara en skogsbacke!

 

Onsdag den 30 juli

Dags att hugga i igen! Den tapet som sitter kvar på ena gavelväggen sitter som berget. Men vi har ett hemligt vapen.

 

Nej, det är bara vanligt vatten och en helt vanlig tvättsvamp, som man tvättar bilen med. Genom att ”svampa” på tapeten så löser man upp limmet och tapeterna lossnar som ingen ting. Det fungerade ännu bättre om man låter det suga in ordentligt. Men vattnet var iskallt så jag blev lite frusen av att göra så. Tur att det är varmt.

 

Torsdag den 31 juli

Nu när tapeterna är borta ska det slippas och spacklas ett par vändor. Men det över låter jag till Pappa. Jag tror inte mina luftrör klara av slipdammet. Men istället så klippte jag och Mamma gräset, vilket pappa inte klarar efter som han är allergisk mot gräspollen.

Att klippa gräset i värmen är jätte tungt och man svettas något vansinnigt. Men efteråt tog vi oss ett dop i poolen, det var 22ºC i vattnet så det svalkade skönt. Mamma och Pappa bestämde sig för att man borde fylla ut platsen där poolen står så den står plant och inte riskerar att tippa som nu. Då kan man fylla den hela vägen upp utan att den kantrar.

Fredag den 1 augusti

Målnings dags! NU ska det målas grundfärg över allt invändigt. Men först ska det städas. Det ska dammsugas upp allt slipdamm och sen ska väggar, tak och lister torkas rena.

Och nu på med grundfärg!

Man får färg överallt! Titta på mina händer.



När vi jobbar ligger Lotta i korgstolen och slappar. Hon vet hur man njuter av sommaren. Eller så är hon bara lat. Men är man kan så spelar det ju ingen roll. (Eller) ^^;