Criticalmalfunction

Ibland är fåfänga något bra, jag hyllar den. Här är varför: fåfängan bejakar individen och bejakar livet! För mig har den dels varit ett tecken på att jag mår bra, att jag orkar, att jag vill orka. Dels är den ett medel. Jag bryr mig inte om att man kan se mig som ytlig, hur ska man kunna ha djup om man inte ens får ha en yta? Dessutom är det som sagt ett medel, ett trick om man så vill.
Idag blev jag så arg, så vansinnigt arg att jag bara grät och tyckte hela dan var förstörd men så tänkte jag på var Mysan sagt till mig: Att jag behövde mer Bling i mitt liv!
Så för att trösta mig klickade jag mig in på Lilla Bukowski's hemsida och satt och tittade på underbara vintage kläder från 20-talet. Som jag älskar 20-tals kläder, ack så vackert... Sen satte jag mig och tittade på olika smycken och började fundera på vilka kläder jag vill ha imorgon. Jag satt länge och funderade över kläder, smycken, matchade och mixande och var på gott humör. Så underskatta aldrig en klänning, ett par skor eller ett smycke... De kan göra dig lyckligare än du tror! Att få känna sig vacker och värdig av vackra saker är livsbejakelse!