Lågt tjejen, lågt!
Jag ska inte nämn några namn... men ett litet egoistiskt Våp har gnällt till "chefen".
Vi jobbar, dvs hon jobbar inte men jag gör det (och vem bryr sig? vi får ju inte betalt), på en lite förenings tidning - jag ska inte nämna vilken, och även om jag gjorde det så skulle ingen känna till den. Jag vet faktiskt inte om det är någon mer än redaktionen som läser den....
Hur som hest så ska vi samarbeta på en sak. Samarbetet är inte min idé och min åsikt är att det inte ger ett skit. Jag gör ett bättre jobb själv dessutom går människan mig på närverna!
Hur som helst har Våpet sprungit till chefsredaktören och gnällt! Jag har inte gjort något, i alla fall inget värt att gnälla över...
Så idag när jag kom hem från min lilla skidsemester från studierna - som jag blivit mer eller mindre beårdrad att ta - hade jag fått ett mail från "chefen" - Våpet och chefsredaktören är nämligen vänner - där hon berättade att Våpet inte tyckte att jag samarbetade tillräkligt. Ursäkta men jag trodde att man var två om ett samarbet!
'hon önskar att du kan samarbeta mer med henne' - så stod det exakt i mailet.
Hur som helst bad hon mig att omgående ta kontakt med Våpet och glömde kolla om hon hade pratat med mig om det hela först! Dessutom beskylde hon mig för att inte ha delat med mig av mitt material, vilket är en lögn!
Jag svarade att nästa gång Våpet kände sig utanför i det här så kallade samarbete kunde hon ju höra av sig till mig istället! Jag är faktiskt ingen tankeläsare och jag är ganska lätt att få tag i. Dessutom så har jag annat att göra hela dagarna än att kolla om Våpet - som har en osedvanligt låg fattningsförmåga - upplevar att samarbetet fungerar.
Dessutom måste jag lägga band på mig för att inte strypa människan varje gång jag pratar med henne.
Vi jobbar, dvs hon jobbar inte men jag gör det (och vem bryr sig? vi får ju inte betalt), på en lite förenings tidning - jag ska inte nämna vilken, och även om jag gjorde det så skulle ingen känna till den. Jag vet faktiskt inte om det är någon mer än redaktionen som läser den....
Hur som hest så ska vi samarbeta på en sak. Samarbetet är inte min idé och min åsikt är att det inte ger ett skit. Jag gör ett bättre jobb själv dessutom går människan mig på närverna!
Hur som helst har Våpet sprungit till chefsredaktören och gnällt! Jag har inte gjort något, i alla fall inget värt att gnälla över...
Så idag när jag kom hem från min lilla skidsemester från studierna - som jag blivit mer eller mindre beårdrad att ta - hade jag fått ett mail från "chefen" - Våpet och chefsredaktören är nämligen vänner - där hon berättade att Våpet inte tyckte att jag samarbetade tillräkligt. Ursäkta men jag trodde att man var två om ett samarbet!
'hon önskar att du kan samarbeta mer med henne' - så stod det exakt i mailet.
Hur som helst bad hon mig att omgående ta kontakt med Våpet och glömde kolla om hon hade pratat med mig om det hela först! Dessutom beskylde hon mig för att inte ha delat med mig av mitt material, vilket är en lögn!
Jag svarade att nästa gång Våpet kände sig utanför i det här så kallade samarbete kunde hon ju höra av sig till mig istället! Jag är faktiskt ingen tankeläsare och jag är ganska lätt att få tag i. Dessutom så har jag annat att göra hela dagarna än att kolla om Våpet - som har en osedvanligt låg fattningsförmåga - upplevar att samarbetet fungerar.
Dessutom måste jag lägga band på mig för att inte strypa människan varje gång jag pratar med henne.
