Det mail jag skulle vilja skicka till ansvarig för *namnborttaget*

Hur ska jag säga det här? *namnborttaget* institutionen på Universitet är ett dårhus, jag håller på att bli galen!!!!
Vad mer? Jo jag vill gärna överleva den här terminen om det inte är för mycket begärt, tack!
Mer? Jo, jag vill helst gör det utan att behöva skrika åt varenda lärare, föreläsare och alla på institutionen, och helst också utan att ha si så där två tre gråt attacker per dag, gärna utan konstant migrän och ständig magkatarr!

Så sluta fråga icke-frågor tack och börja hjälpa mig!

Tyst ett tag

Ja, det har varit lite tyst ett tag från mig... det har många orsaker.

Först så hade jag en tenta (som jag vet att jag körde på trots att jag inte fått tillbaka den än), sen sprang jag runt oc h försökte lista ut hur fan den institution på Uppsala Uinversitet som jag läser vid egentligen fungerar, för jag tycker det verkar vara rena rama anarkin(!).
Sist och absolut inte minst så har jag operarat mitt lilla öra, höger öra.

Så nu är jag sjukskriven en tid. Jag äter värktabletter och går runt med förband om huvudet... mamma tycker att jag är söt men det tycker hon alltid.

Jag känner mig just nu ganska trött... fixar inte att lyfta saker eller knappt ens lyfta armarna över huvudet... blir yr i bollen om jag böjer mig ner och reser mig för snabbt för att inte tala om att det är svårt att sova med det här paketet jag har om örat. Ska i väg och träffa kirurgen på torsdag eftermiddag för att han ska få se på hur det läker och så. För hoppningsvis så ger han mig ett nytt och mindre bandage.

På fredag bär det av till Göteborg... jag ska på en konferens där. Lär vara ur trött när jag kommer där ifrån på söndag... Blir en helvetes massa människor man ska träffa, både såna man vill återse och andra man önska att man slapp.

Vad finns det att veta egentligen?

Ja, vad finns det att veta om mig egentilgen? Räcker det inte med att jag kan konstatera att mitt liv är ett nervrotiskt kaos?
Det är klar det finns massa detaljer; vilken är min favoritfärg eller maträtt, eller vad jag egentilgen gör och tusen andra småsaker. Men faktum kvar står att mitt liv är som det är oavsett för alla detaljer.
Man kan ju argumenter att det är detaljerna som gör livet och det kan jag till viss del hålla med om eller i alla fall att detaljerna är viktiga.

Så om någon är nyfiken får vederbörande fråga.

RSS 2.0