Criticalmalfunction

Det regnar i Uppsala. Det regnar i Stockholm.
Det regnar på mig. Små regndroppar strillar mjukt ner på mig.

Ja, det har regnat och regnat. Men jag går ändå runt i regnet och ler. Mitt liv är virrigt, rörigt och inget går som planerat, men jag är glad och lycklig. Jag mår bra, har underbara vänner och jag har till och med gått ner i vikt utan att jag riktigt förstått hur. Känner mig glad, social och trygg.
Mitt liv består av knäppa tider, obegripliga händelser och speciella människor. Men jag tycker om det och tänker njuta av det så länge jag kan, för förr eller senare så vänder det och jag kommer inte orka uppskatta allt och alla då. Men jag vill aldrig byta mitt liv mot ett standard liv eller min barndom mot en normalare för trots allt tycker jag om mitt liv och mig själv. Jag bara glömmer bort det ibland.
Så just nu måste jag ta mig tid att gå runt i regnet och bara le.