Criticalmalfunction

Det är underbart att veta att det finns människor som bryr sig! Människor som vill vara ens alldeles egna riddare.
Men som min observanta bästa vän konstaterade redan första året på gymnasiet; jag behöver egentligen ingen riddare (som riskerar att bli burkmat åt drakar och andra monster), jag behöver vara min egen hjälte!
Jag älskar att ha människor som bryr sig om mig och som jag själv bryr mig väldigt mycket om tillbaka. Men jag måste börja vänja mig vid att vara min egen hjälte igen. Men nu vet jag att ensam inte är starkast och att det finns folk som tror på och hejar på mig trots att de inte kan (och inte bör) utkämpa mina strider för mig.
Så nu är det dags att jag blir min egen  hjälte och gör det svåraste som finns; erkänna mina probelm och be om hjälp! det är dags att jag skickar iväg det där mailet till Krisitan nu.