Kobra, no more....?
Jag måste sluta titta på kobra, man ser något av Hirst eller Koons och man blir sjuk, verkligen sjuk... det bara kliar i fingrarna och man kan inte få det ur skallen, hur ska man kunna plugga då?
Men hur slutar man med något som själen verkligen behöver? Det är som att sluta lyssna på musik, eller sluta andas. Omöjligt! Eller ännu värre: sluta tänka! Den dagen jag slutar tänka är min själ död.
Så jag får försöka tänka att det går, det måste gå...
Skapandet får ha andra utlopp men en dag - kanske snart, kanske inte - så kommer nog känlsan tillbaka. Terpentin och oljefärg, kol och canvas... känslan av att få forma en lite bit av verkligeheten med sina egna händer och efter sitt eget huvud. Ack så vackert det låter.
Men hur slutar man med något som själen verkligen behöver? Det är som att sluta lyssna på musik, eller sluta andas. Omöjligt! Eller ännu värre: sluta tänka! Den dagen jag slutar tänka är min själ död.
Så jag får försöka tänka att det går, det måste gå...
Skapandet får ha andra utlopp men en dag - kanske snart, kanske inte - så kommer nog känlsan tillbaka. Terpentin och oljefärg, kol och canvas... känslan av att få forma en lite bit av verkligeheten med sina egna händer och efter sitt eget huvud. Ack så vackert det låter.
Kommentarer
Trackback
