Sthlm central
Så sitter man här igen. Som så många gånger förr och väntar på ett tåg. Hur länge har jag egentligen spenderat här? Idag ca 20 min, men hur länge av mitt liv har jag ägnat åt att vänta på ett tåg här på centralstationen? Bra fråga, jag började tåg pendla när jag gick sjunde klass.
När jag flyttade till Örebro för att gå i gymnasiet så blev det resecentrum där man satt och väntare, för att inte tala om hur många gånger jag har väntat på byte i Arboga.
Nu är det lite bättre när jag bor i Uppsala. Men varje gång man ska besöka mamma och pappa blir jag smått sentimental.
För mig är Centralen mer än bara en plats där jag har suttit och väntat otaliga gånger. För mig är Centralen en plats med sin alldeles egna karaktär, en gammal vän som alltid finns där men som inte kräver något. Jag har sett den här platsen på morgonen, mitt på dagen och till och med sent på natten, här finns en särskild stämning. Jag har mitt egna sätt att se den här platsen och det känns som om det finns hemligheter som bara jag vet om, bara jag och några få invigda. Här finns mycket som man vanligtvis inte ser som resenär, saker som vem som helst kan hitta om man bara öppnar ögonen och inte låter sig stressas.
Låter konstigt kanske, speciellt som jag själv alltid tycker att folk sölar så när man ska någonstans. Men nästa gång Du befinner dig på centralen så ta dig tid att stanna upp och lyfta blicken. Du kanske får se något du inte visste fanns där!
skrivet 2008-07-23 12:35
ps. tåget gick 12:50
